torsdag 7 mars 2013

Smalare förr?


Lite skillnad är det allt
<3<3















Att bli mamma är det bästa som jag någonsin kunde göra. Jag är så lycklig och stolt över min "titel" Ludwig är värd allt och det bästa. Han är mitt allt och det bästa som kunde hända mig. Jag blir så otroligt glad över att se hans framsteg som han gör. Alla nya saker han lär sig och upptäcker. Jag blir så barnsligt stolt när han lär sig något nytt eller som nu när han börjat så smått att prata. När han säger "tit" som är då "titta". Jag får nästan en tår i ögat och jag får framför allt en tår i ögat när jag tänker att jag kanske inte skulle få uppleva alla hans framsteg om jag inte gjort denna operationen för vem vet hur länge jag skulle varit närvarande? Är det inte hemskt egentligen att det var den framtiden jag hade framför mig, för jag hade ätit mig till döds jag hade inte den styrkan att kunna ta tag i det hela. Jag hade dött i från min älskade son som jag värdesätter så högt. Sen vet jag ju inte hur det hade sett ut om jag inte gjort denna operationen om jag för hans skull hade tagit tag i det? Men som tjock så såg jag det aldrig, jag stirade mig blind och såg aldrig att ett sådant problem som det var. Jag såg mig i spegeln, eller jag såg inte den personen jag blivit. Jag tror inte jag orkade att se henne i spegeln.

Men är det inte märkligt att jag i dag ser mig som större än vad jag gjorde då? Hur kunde jag varit "smalare" för 70 kilo sedan och "tjockare" i dag?

1 kommentar:

  1. Èh...Är det samma person?? Det är inte lite skillnad utan stor -Wow bra kämpat tjejen/Kram finis ♥ ...& Du...Förstår att du är stolt mamms till en så fin pojke som lille Ludwig :)

    SvaraRadera