Godis/ mat-missbrukare.

Jag har ju kommit fram till att jag var en mat/godis-missbrukare, jag kunde låta bli att äta. Inte för att jag alla gånger var hungrig men jag skulle bara ha mat. Måste tugga, måste äta, måste, måste, måste. Det är hemskt att känna så. Jag var nästan aldrig hungrig men hade ändå ett sug. Flera kvällar i veckan åkte vi och handlade. Ibland blev det chips, ibland ostbågar, ibland kladdkaka etc. Gärna skulle vi ha detta efter en stor middag som bestod av fett, fett och åter fett. Feta såser med en potatisgratäng som var mera grädde i än potatis. Sen satt jag där och vräkte i mig som en gris, som det inte fanns en morgon dag. Efter allt var renskrapat hög jag in på det man väntat på, GODISET! Efter alla skålar var tomma och drickan uppdruken mådde jag alltid så dåligt. Inte fysiskt, nej min kropp var van men psykiskt. Jag lovade mig att detta var sista gången, nu skulle det bli ändring. Aldrig mera skulle jag äta godis eller dricka coca cola. Nej nu fick det vara stopp, gärna för att rena mitt samvete brukade jag och Alexander gå ut och gå en liten promenad i natten och tala om vårat nya liv som vi nu skulle genomföra, för nu skulle det bli ändring.
Blev det de? Nej det blev det inte. Det var först när jag började leva på pulver som min kropp blev av med detta sötsuget och även suget försvann efter operationen, nu är jag hungrig istället och inte sugen hela tiden. Jag hatar att ens tänka på hur jag varit en gång i tiden. Jag skämms och jag vet hur jobbigt det var när vi kom till folk eller folk kom hit. Jag fick verkligen lägga band på mig för att inte äta upp allt, sen däremot när folk åkte hem vräkte jag mig i allt eller dagen efter och berättade för Alex att jag var duktig som kastade allt i soporna.

Ni som varit godis/ mat-missbruare, hur har ni gjort?